18 augusti 2010

Det mobila problemet

Någon gång i juni gick min trogna, men inte speciellt använda, vapendragare Sony Ericsson k700i sönder. Jag hade haft den sedan precis innan min trettonde födelsedag. Sorgen var stor och först tänkte jag leva utan att införskaffa en ny mobil vän, men i och med att jag planerade för att flytta hemifrån (vilket nu är gjort!), då jag inte skulle ha tillgång till hemtelefoni, tänkte jag om efter ett tag. Jag kände mig även konstigt nog alienerad, trots att jag som sagt knappt använde mobilen innan dess död.

Min första åtgärd bestod av att skicka ett e-postmeddelande till en av mina teknikkunniga morbröder, men han informerade mig tyvärr om att han har kompetensen, men inte tillräcklig information om telefonens uppbyggnad. Detta är tydligen Hemliga Grejer, nämligen.

Min andra åtgärd var att undersöka huruvida någon annan hade en mobiltelefon över, en begagnad helt enkelt. Jag övertog min pojkväns brors gamla telefon, en likadan som den jag hade innan. Problemet därefter låg i att telefonens batteritid var kortare än mitt minne, vilket förhindrade normalt användande. Jag var återigen mobillös, med den enda skillnaden att jag nu hade två mobiler som skulle kasseras på etiskt vis.

Den slutliga räddningen kom i form av min pojkväns mamma, vars arbetstelefon blivit utbytt till en iPhone. Fullt fungerande, med genial batteritid och söt design. Jag är mycket nöjd med att jag fick ta över denna, och jag är inte ens speciellt intresserad av teknik i denna form.

Mitt enda kvarvarande problem är de två trasiga mobiltelefonerna. Jesper sökte lite grand på Internet och fann att The Phone House hanterar återvinning av gamla telefoner. Enligt det som Jesper läste högt för mig tycks detta vara någorlunda etiskt. Några övriga idéer, innan jag letar upp The Phone House?

11 augusti 2010

Herrejisses

Det är förvånansvärt jobbigt att flytta. Vi påbörjar bilresan tidigt på måndag morgon eller sent på söndag kväll, vet inte riktigt ännu. Eftersom vi kommer att ha släp ökar resetiden med några timmar, och jag gissar på att det kommer att ta runt sju-åtta timmar ned till vår nya lägenhet. Det kommer att bli speciellt roligt eftersom katten ska med... han brukar fungera bra på bilresor, men jag har aldrig åkt längre än fem-sex mil med honom i bilen. Jisses.

I övrigt är jag väldigt stressad och irriterad över mängden plast som dyker upp överallt. Jesper och jag har försökt inhandla ganska mycket begagnat, inte enbart för att undvika höga kostnader utan även på grund av miljömässiga beslut. Bland annat har vi inhandlat en strykbräda.

Nästan alla nya saker vi har köpt har resulterat i plast. Besticken vi köpte var löjligt förpackade i flera lager med olika material (vi letade begagnat först, fann inget set som vi tyckte om eller hade tillräckligt många delar), alla täcken vi har tittat på kommer paketerade i plast och... det är svårt. Jag försöker så gott det går, men jag vill samtidigt inte kompromissa varken på kvalitet eller design. Det känns lite grand som att jag är vilse i en skog. En fientlig skog.

En lite gladare nyhet är att jag har bestämt mig för att, i samband med flytten, göra mig av med allt som jag inte använder. Detta har resulterat i en utveckling av min traderasida, där det än så länge enbart finns böcker uppe. Har precis varit hos pappershandeln och köpt ett vadderat kuvert (vadderat med papper, inte bubbelplast) som CD-skivor precis får plats i. Begagnat! Världens bästa idé.

Nu ska jag ta fruktansvärt många bilder på alla CD-skivor jag har. Jag erkänner att jag börjar bli lite besatt av Tradera. Det är roligt. Kommer att sluta med att jag säljer saker jag faktiskt behöver...